spaningen

och en majestätisk port, vilken vi icke gjort notis om tidigare.


Vi gled närmare den majestätiska porten och sökte med våra töstiga ögon efter bevis som skulle kunna överensstämma med våra tidigare hypoteser. Det vi fann var häpnadsväckande (semikolon) ;



MOTETT??? Agenterna sökte i jagets ordförråd en halv sekund, fann desvärre inte svaret. De tog det långa benet före det korta och var strax tillbaka i Berglings lya. Google, en av Agenternas närmaste vän, gav dem svaret (semikolon) ; http://sv.wikipedia.org/wiki/Motett
Agent Hamilton ställde den ultimata frågan "Vad tänker vi nu, när vi fått reda på detta?"
Agent Bergling svarade koncist "AHA!"
Vi har under hemliga förhållanden fått delgivet att körmedlemmarna i denna Motettkör måste bära röda kåpor, något Agenterna inte sett skymten av. Därför var vi tvungna att utesluta detta som ett alternativ, vi återgick till hemskheterna och sökte vidare. "Seek and you shall find" (punktum) .


För att minimera risken att bli upptäckta valde vi att fortsätta spaningen vid ett tillhörande bygge, nämligen Sankta Mariakyrkan. Den tomma byggnaden gav ifrån sig ett ödsligt sken då vi klev in i Herrens hus. Misstankar väcktes åter igen på grund av kyrkans annorlunda utsmyckning (semikolon) ;




En av Agenterna kände att detta var ett tillfälle då rörlig bild lämpade sig bäst, en rörlig bild säger mer än tvåtusen ord (semikolon) ;





Mariagården finns (semikolon) ;

 


Agenterna har lämnat kyrkan och skådar nu detaljerat Mariagården. Den majestätiska porten ser alltmer lockande ut och äldre humaner kommer och går. Innan vi bestämmer oss för att ta klivet in, begrundar vi den välanvända anslagstavlan jämte porten. Det som fångar vår extremt fokuserade uppmärksamhet är som följer (semikolon) ;

 

Framförallt detta lilla stycke som indikerar vuxna sökare att med hjälp finna livets väg, vilket ger oss en föraning om att våra hypoteser är berättigade (semikolon) ;

 


Agenterna Hamilton och Bergling kände vid denna tidpunkt att nu var det dags, det enda som kunde ge dem ett fullbordat answer var att inta "Mariagården" till fullo. För att få en fullständig dokumentation så var det läge att gömma kameran och testköra utrustningen (semikolon) ;

 


Testdokumentationen fungerade alldeles utmärkt trots kappans kragkant som blev nyfiken och ville sniffa lite på linsen. Ack, den äkta varan gick om intet. På väg in skälvde Agenternas kroppar till och kameran tappade fästet, föll ned mot avgrunden, ville helt enkelt ej filma more. Detta hindrar oss dock icke från att förmedla vårt budskap om händelserna på "Mariagården". Under stegen uppför den slingriga trappan skapar vi oss en safety line, det vill säga, om någon human ifrågasätter vår existens så söker vi vägen till centrum alternativt en annan human (en av Agenternas fader). Omedelbart då vi tagit sista trappsteget möts vi av ännu en port. Vi kliver med stor försiktighet in och får syn på ett flertal äldre humaner vid korridorens ände. Vi skymtar ytterligare en tavla för anslag men låter oss inte frestas av dess lockelse utan fortsätter med nu bestämda steg mot vårt mål bortom den ljusa tunneln, mörkret!
Tanken slår oss att vi bör söka kontakt med humanerna vi skådar, inser snabbt att dessa inte ägnar oss den uppmärksamhet vi förväntat oss. "It feels nice" (punktum) . 
Fönstrena vi passerar gör att vi blickar utåt och ser till vår stora förvåning, våra egna lyor. Vi är nu närmare rummet än vi någonsin kunnat föreställa oss och en glädje fyller upp kropp och sinne med ett rus som kan liknas vid en ungdomsfylla. Väl inne i det mörker vi för bara några sekunder sedan trånade efter känner vi oss finally skyddade av Lucifer (mörkrets furste) och vågar starta upp en dokumentation. Med självsäkerhet ligger vi nu på topp och utforskar slutet av tunneln grundligt. Vid en första anblick ser vi en öppningsbar vägg som är skyltad med ordet "Andaktsrum". Ingen tid att förlora så vi fortsätter vår färd genast och ett par steg senare möter vi "Ceciliarummet". Efter en snabb orientering inombords ser Agent Hamilton och Agent Bergling på varandra och förstår, utan att uttala en enda stavelse, att "Ceciliarummet" med sannolika skäl kan vara RUMMET (semikolon) ;




När Agenterna slutligen skulle ta sig ut ur mörkret och tillbaka till verklighetens mediokra tillvaro, använde vi som försiktighetsåtgärd the safety line, där vi malde på om var Travis Bickle (en pseudonym för en av Agenternas fader) kunde befinna sig (semikolon) ;







Sopplunchen blev ett hett samtalsämne Agenterna emellan och med bevismaterial kan vi styrka att sopplunchen är hett, varje torsdag klockan 12:00, med en kvarts andakt before (semikolon) ;

 



Agent Hamilton och Agent Bergling stiger in i Berglings lya för att gå igenom det nyinfångade materialet. Några konkreta svar finns ännu inte att ge, men vi har nu kommit en bit på vår gemensamma resa. Detta resulterar i viljan att upplysa omvärlden om Johannelunds stora och mörka hemlighet. Vi skall finna svaret, om det så är det sista vi gör.
Efter att ha avklarat vår första stora prövning (hänvisar till inlägget "En idé föds i raketfart") så står vi nu inför prövning nummer två, var finns "Övre salen"?